När man gör allting i sin makt för att ställa upp för sina vänner som betyder allt för en och när man själv känner att man behöver hjälp eller behöver någon att prata med så sitter man ensam i det tysta mörkrätt och undrar vad som gick fel!?!?

Att veta vad man ska bli när man blir stor är helt klart svårt att veta. För mig har det tagit 22 år innan man känner att det känns rätt!
Under gymnasie tiden så plugga man bara för man var tvungen och jag känner att det inte är en linje jag vill bygga mer på. (Samhällsprogrammet/ekonomi).
Nu ca 3 år efter studenten så har jag bestämt mig för att skola om mig. Ta en liten omväg igenom arbetslivet. Bättre sent än aldrig. Att ta tag i det och ha något och göra. Känna att livet lever. Börjar som sagt på botten igen, undersköterska blir jag till sommaren. Ett yrke som jag verkligen beundrar folk för som arbetar inom det. Ett toppen jobb som jag och många andra tycker att man ska ha mer betalt för ett sånt givande och tacksamt jobb man har. Men men tydligen så vill inte folket med högre makt det! Ta dem i röven rättare sagt!
Jag går sist terminen med inriktning av funktionshinder. En helt underbar del av vården. Att finnas där för en människa och man ser hur tacksamma dem blir, gör så att hjärtat slår dubbla slag. Mina speciella människor är guld värda. Dem ser allt bra från något litet. Helt fantastiskt! Att man inte klassas som normal i vårat samhälle är bedrövligt, jag anser att mina speciella människor har mer kärlek och omtanke att komma med än vi normala människor har.
Jag är så glad, känner verkligen att jag har hamnat rätt. Att jobba med människor som uppskattar den lilla hjälp vi ger som dem upplever som hur stort som helst. Är mer värt än pengar. Att kunna göra en människa glad och må bra är guld värt! Då mår jag bra och livet känns på topp :)

Synd att det inte är fler människor som kan se de och jobba med andra människor. Och ni som kan de beundrar jag och stöttar. Ni är grymma :)

Tjingeling.

PANIK!!
Nu ligger det till så här att för 6månader sen så blev jag tillsammans med en helt underbar kille!
Han fyller 26 år nu i maj och jag har inte den blekaste aning vad jag ska ge honom! För det första är han kille, (supersvårt att i allmänhet hitta bra presenter annars).
Och för det andra så när jag frågar vad önskar du dig? Då får man till svar att jag har allt jag behöver. Vad är de för svar? Inte så att de blir lättare för mig och komma på något då :p
Han är en kille som älskar träning och fiske. Jag vet att han sagt till andra att han vill ha något till fisket och då vill inte jag oxå ge samma saker även fast de troligtvis inte blir samma ändå!
Man vill ju ändå ge något speciellt som betyder och ändå något som inte är skräp!
Så jag är extremt mottaglig för tips om någon människa med gott hjärta list och hjälpa till.

Tack på förhand!

Fredagen den 12/4 bestämmer jag och en vän att röja i dimman tsm med bandit rock på Harrys nattklubb!
Helt klart pepp som tusan, men inte lika mkt som min vän! Hon var som barn på nytt. Hur roligt som helst och se! ;)

Peppar kvällen med drinkmeny som bestod av moooskiiiiito och extra starka White Russian, hihi ( slurk, vi tar en till )

tjejfnitter och massa intressanta prata stunder och fler drinkar avnjutas. Runt 11.30 beger vi oss mot stadens party vimmel. Synd att det var ett tråkigt fuktigt kvinnoväder men som sagt inget stoppade oss. Tydligen så gjorde de för andra människor, inte lika mycket folk på Harrys som vi hade förväntat oss men mer plats för mig och min vän istället ;) Men för många så rasar ju världen under om det kommer lite regn på håret och de blir halvlockigt ;) ( ni tjejer får skaffa större partyväska så plattången får plats) hihiDiggar musiken och snackar med an massa trevliga människor hela kvällen. Och även snacka en hel del skit med bandit rock. Mycket trevliga faktiskt!Kvällen var helt sjukt kul, bättre kväll på länge. Tack min underbara vän för den kvällen. Glömmer vi inte ;) Tjolahopp nu ska jag jobba, ville bara dela med mig lite av den braiga kvällen åt svenska folket ;)Ciao!